Vindkraft Markbygden E3

Markbygden, Piteå kommun, planerar Markbygden Vind (dotterbolag till Svevind) som kan bli den största landbaserade vindkraftparken i Europa och kanske i världen.

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för Markbygdens Vindkraftpark, Etapp 2 har Markbygden ovanligt goda förutsättningar för storskalig vindkraftsproduktion. Flera faktorer samverkar till att skapa dessa:

• goda vindförhållande
• stora områden är utpekade som riksintresse för vindkraft
• området är glesbefolkat
• det finns förhållandevis få motstående intressen
• närhet till överliggande elnät
• utgörs av ett stort, sammanhängande område
• få markägare

Bolaget har av regeringen i beslut 2010-03-04, fått tillåtlighet för anläggande av högst 1 101 vindkraftverk med en totalhöjd av 200 m.

Källa: Markbygdens Vindkraftpark, Etapp 2 Miljökonsekvensbeskrivning – fördjupning och komplettering av Vindkraft i Markbygden, Etapp 2

Naturskyddsföreningen Piteå har fått möjlighet att skriva en remiss på miljökonsekvensbeskrivningen. Alla dokument finns att hitta på Svevinds hemsida.

Remissen är följande text:

Till
Länsstyrelsen Norrbotten
Att Kenneth Fors

Yttrande angående vindkraft inom Etapp 2, Markbygden, Dnr 551-3836-13

Vi har tagit del av det omfattande utredningsmaterialet och har inga större invändningar mot era slutsatser och rekommendationer vad gäller natur och fågelliv. Några viktiga påpekanden/tillägg vill vi ändå göra.

 Ljudnivåer i naturreservat

Naturreservat inrättas för att ge hotade arter möjlighet att leva vidare när omgivande natur påverkas på olika sätt. En annan aspekt är att ge människor möjlighet att uppleva opåverkad natur med enbart naturens egna ljud. Naturvårdsverkets rekommendationer säger:

”I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dBA”.

Den planerade utbyggnaden kommer att ge kraftig ljudpåverkan på reservaten i norr och nordväst. Ljudnivån kring Naktebeget , Dubblabergen och Soudokberget överskrider kraftigt rekommendationerna från Naturvårdsverket och måste minskas – helst genom att minska antalet vindkraftverk i den nordvästra delen av det planerade området.

 Kungsörn – ny forskning med GPS-försedda kungsörnar, Hipkiss m.fl.

Citat:

”De hittills tillämpade buffertzonerna med 2–3 km radie runt kungsörnsbon innebär ett grovt och enkelt skyddsinstrument, som emellertid kan vara en alltför schablonmässig och otillräcklig metod. Buffertområdet bör anpassas efter hur örnarna använder sitt hemområde ur biotopsynpunkt, och inte minst inom dess kärnområde.

 Detta ställer höga krav på kunskapsunderlaget som behövs för att genomföra en bra miljökonsekvensbeskrivning, och projektörer bör alltid inleda en formell och nära dialog med organisationen Kungsörn Sverige, som ofta har god kunskap om närliggande häckande kungsörnar.

Eftersom GPS-sändare levererar många fler positioner än vad som fås via direktobservationer skulle man, om kunskapsläget bedöms som otillräckligt, kunna förbättra detta väsentligt genom att komplettera direktobservationer med studier av sändarförsedda örnar.

Kungsörnar föredrar kalhyggen, men undviker tät, yngre skog och myrmarker. För att minska risken att locka örnar till vindparksområden, så är det därför sannolikt bättre om vindparker kan lokaliseras så att de inte ligger i eller kommer att ligga på eller i direkt anslutning till hyggen, utan snarare i tät ungskog. Branta bergsryggar, klippkanter och liknande används särskilt mycket av örnar och vindanläggningar bör placeras på behörigt avstånd (> 50 m) från sådana branta partier.

Höglänta platåer med tät ungskog skulle sannolikt kunna exploateras med förhållandevis låg risk för örnarna, så länge vindturbinerna inte placeras i närheten av de branta partierna.”

Slut citat.

Många av de objekt som vid er inventering betecknats som skyddsklass 1 eller 2 är just bergsryggar och branta sluttningar. Det är därför viktigt att dessa områden undantas och att vindkraftverk inte placeras i direkt anslutning till dessa områden. Skaderisken torde vara stor för de ungfåglar som föds i området. Det är önskvärt att studierna med GPS-försedda kungsörnar fortsätter i detta område. Kungsörnarna i Markbygden har visat de bästa häckningsresultaten i Norrbotten.

 Dödade fåglar – forskningsprojekt.

Det finns farhågor om att många fåglar kommer att dödas i en så stor vindkraftanläggning som det här är fråga om. Försök till räkning av vindkraftdödade fåglar har gjorts i Nordnorge, Spanien och i USA men det är inte känt att liknande undersökningar gjorts i skogsmark liknande det i norra Sverige.  Vi anser att det är angeläget att förbättra kunskapsläget och föreslår därför att ett forskningsprojekt startas för att undersöka fågeldöd p.g.a. vindkraft i skogsmark. Undersökningen bör genomföras av t.ex Umeå Universitet och bekostas av Svevind.

Piteå 4 februari 2014
För Naturskyddsföreningen i Piteå och Norrbottens Ornitologiska förening
Ove Persson
Tel. 0911-16486

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.