Den 5:e mars i år blev nye generaldirektören för Skogsstyrelsen, Herman Sundqvist, intervjuad i radioprogrammet P1 Naturmorgon. I intervjun menar generaldirektör Sundqvist att hyggena som lämnas efter trakthyggesbruk inte längre kan kallas kala då det ”lämnas kvar rätt mycket träd”. Generaldirektören menar alltså att den naturvårdshänsyn som lämnas på avverkningsytorna är fullt acceptabla och verkar därför känna sig obekväm med termen kalhygge då skogsbruket idag lämnar fler träd än man gjorde i Sverige på 50-60-talet.
För alla som någon gång kört genom Norrlands inland blir det genast uppenbart att Sundqvist tänjer på definitionen av vad som kan kallas kalt, eller ”rätt mycket träd” till den absoluta bristningsgränsen.
Vidare argumenterar Sundqvist för fortsatt användande av trakthyggesbruk genom att säga: ”den miljö som en art gynnas av missgynnar en annan och tvärtom”. Då detta givetvis är rätt i sak blir det ändå ett ganska befängt uttalande i sammanhanget då skogen är ett ekosystem som kräver en viss nivå av balans mellan arterna och en rik biologisk mångfald. De hyggen som idag ”lämnar kvar rätt mycket träd” är långt ifrån att uppfylla ett ekosystem i balans, biologisk mångfald eller miljömålet Levande skogar, ett miljömål skogsstyrelsen har på sitt ansvar att uppfylla.
Uttalandet har givetvis stött på kritik, bland annat från Naturskyddsföreningen Piteås egen Björn Mildh som i ett brev till direktören undrar vad han menar med det han säger i intervjun och varför han inte säger sanningen:
Bäste Herman
I en intervju i programmet Naturmorgon i P1 den 5 mars poängterade du att det inte finns några kalhyggen längre.
Varför kom du med denna osanning i stället för ett svar som stämmer med verkligheten? Du vilseledde lyssnarna.
Det finns kalhyggen mer än nog i Norrbotten. Fråga dem som bor i inlandsbyarna. Eller folk som kör längs vägarna i inland. Eller ännu bättre; åka själv och titta.
Här kommer dokumentation som visar två av Sveaskogs många kalhyggen. Filmerna är tagna i augusti 2014 när du var bolagets skogschef. Det första hygget finns på Vuolver i Arvidsjaurs kommun, det andra kan ses på bägge sidor om väg 95 vid kommungränsen mellan Arvidsjaur och Arjeplog.
Den sista filmen visar en av Sveaskogs nerklassade naturvårdsskogar som redan hade avverkningsplanerats för att bli ännu ett kalhygge. Den skogen lyckades vi naturvårdare rädd, åtminstone för stunden.
Nu när du är generaldirektör föreslår vi att Skogsstyrelsen omgående – innan Sveaskog hinner avverka skogen – klassar den som nyckelbiotop, vilket den rätteligen är.
Lycka till som Skogsstyrelsens nye generaldirektör.
Vänliga hälsningar
Björn Mildh, ideell naturvårdare
medlem i Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen
Björn Mildh visar Sveaskogs förstörelse efter en avhuggning i Melakträskliden för en grupp nyfikna naturskyddare, augusti 2014.
Här följer några bilder från Björns bifogade filmer:
Ett kalhygge i Norrbotten.
Ett kalhygge i Norrbotten.
Ett kalhygge tillhörande Sveaskog i Arvidsjaur/Arjeplog
Stor-Renberget som ska hyggas ner av Sveaskog.
Stor-Renberget som ska hyggas ner av Sveaskog.
Skrivet av: Julia Gullbrandsson, mars 2016
Kommentera